Ännu en dag på sofflocket har passerat, så skönt så, jag ska absolut inte klaga! Försökte lära mig en ny låt på gitarren förut, det gick mindre bra, får ta det en annan dag när fingrarna är mer villiga. Har insett att jag börjar få "sommarben" nu. Ni vet hur man såg ut på benen när man var liten, diverse skrapsår och myggbet. Cykeleksem kallade min mor detta fenomen, vilket jag hade en underlig talang för att skaffa mig. Måste dock säga att det eksem jag verkligen minns måste vara när jag satte mig på min lilla ljusblåa bil och rullade nerför den lilla, men ganska branta backen bredvid vårat hus. Givetvis välte bilen efter typ halva backen och jag skrapade upp hela kinden. Vet inte hur gammal jag kan ha varit när detta inträffade, men jag kommer i alla fall ihåg det. Farfar och pappa körde mig till sjukhuset vet jag. Sen minns jag inte mycket mer än att det gjorde ont som fan när de skulle byta den där kompressen jag fick ha över såret... Mycket märkligt det där. Det jag skulle komma till var i alla fall att mina ben nu är fulla av myggbett (Hur hände det förresten, jag har inte varit ute kvällstid på senaste tiden!?) och diverse småsår som mitt lilla monster åstadkommit.
Jag har lite dåligt samvete idag faktiskt, för jag har fått reda på att Veronicas cykel blev stulen i helgen. Jag och Karro mötte upp med henne vid Strandviks blomsteraffär i lördags, och det regnade som fan så jag erbjöd mig att skjutsa hem henne och ta med cykeln på cykelstället. Jag hade nämligen fars bil i lördags. Hon tog emot skjutsen men tyckte att vi kunde låta cykeln stå så skulle hon hämta den dagen efter. Och det hade ju varit okej, om det inte vore så att folk i den här staden inte kan skilja på mitt och ditt. Så jag har dåligt samvete nu för att jag inte insisterade mer på att vi skulle ta med cykeln också.
I natt ringde min mobiltelefon vid 1-tiden, jag han inte vara eftersom jag var halvdöd. Men jag kollade i alla fall numret och det började på 0088. Så jag insåg att det inte var ett Svenskt nummer. Jag bestämde mig för att googla det när jag vaknade på morgonen. Jag insåg ganska snart att 0088 inte är någon landskod... Det är någon form utav automatisk uppringning som är gjord så att det bara ska ringa typ 2 signaler, så man inte hinner svara, sen ringa upp numret för att mötas av en automatisk telefonväxel som ska koppla en någonstans, kuggen är dock att minuttaxan tydligen är enorm. Det var någon tjomme som skrev att samtalet hade varat 3 min och kostat 200 kr. Vilken jäkla tur att jag inte ringde upp det där jäkla numret! Ska undersöka om det går att polisanmäla det där, för det är ju faktiskt lurendrejeri.
I morgon ska jag på spirometri på vårdcentralen, då ska jag även passa på att fråga om allergitestet, vad resultatet blev. Fattar inte att det ska ta typ 3 månader att vänta på ett blodprov. Nej, det är inte rimligt!