Small fragments of a life

Tisdag kväll

Hej, Lina heter jag, och jag är en extremt dålig bloggare just nu.

Det är inte det att jag inte vill blogga, mer då att jag inte hittar inspiration till att skriva. Jodå, visst gör jag saker om dagarna, det är ju sommar så visst finns det saker att göra, och visst hittar jag på saker. Men det är som att jag inte har tillräckligt med ro i kroppen för att sedan sätta mig ner och skriva om det. Jag måste skärpa till mig.

Just nu är jag heller inte ensam här hemma, och det är annorlunda att ha någon här hos mig. Jag har blivit så van vid min ensamhet, att det känns konstigt att ha någon runt sig hela tiden. Ensamhet behöver liksom inte vara något negativt. Men jag antar att det är en vanesak. Jag har bott själv sedan jag flyttade hemifrån för cirka 3 år sedan, och då blir det konstigt att helt plötsligt hela tiden ha någon att ta hänsyn till.

Nu låter det hela väldigt negativt, och det är det inte! Det är skönt att bara kunna vrida huvudet och vräka ur sig vad man tänker och få ett direkt svar på det. Det är skönt att ha någon hemma som man kan prata med, helt enkelt. Men det är ovant.

Nu blir det lite mer TV tittande innan jag måste gå till jobbet ikväll.

Fridens liljor

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Evert
skriven :

Har jag missat nått? :) Kram Sara

2 Lina
skriven :

Fan vad jag har lust att vara dryg och säga; du missar väl alltid något, Sara? ;) Men det tänker jag inte säga, jag tänker säga att jag förklarar närmre nästa gång vi ses :)