Small fragments of a life

Jag försöker vara snäll, jag försöker att förstå, aldrig gör jag något dumt, snälla gråt inte mer...

Oj, vad jag är nöjd efter en dag spenderad på Liseberg. Inte en dag i klass som de förr i världen, på den tid det begav sig, men väl en härlig dag. Först kilade vi in på 5:an huset och kikade lite i affärer innan vi tänkte åka vidare mot Liseberg. Vi tog vägen via Mölndal. Onödigt? Ja, mycket, men så kan det gå när man inte känner till staden... Så efter en halvtimma hittade vi äntligen rätt, in i parkeringshuset, skälla på biljettautomaten, sedan vidare över gångbron mot Lisebergs portar.

Det har regnat en hel del under dagen, men det är smällar man får ta. Istället var det inte sådär överjävligt med folk, så man hann med att åka mycket, och de karuseller som det brukar vara lång kö till.

Balder, Kanonen, Kållerado, Hanghai, Lisebergsbanan, Uppskjutet och Höjdskräcken hann vi med. Balder, Kanonen och Lisebergsbanan gånger flera. Sedan ville jag åka Uppswinget. Vi har åkt den en gång förr, min syster och jag. Och hon har lovat att aldrig mer sätta sig i den karusellen. Så jag tänkte försöka lura med mig mamma upp i den, men se det gick inte, för när hon fick se den utbrast hon ganska omedelbart "Den där helvetesgungan sätter jag mig aldrig i."

Den värsta av dessa karuseller måste ju dock vara Höjdskräcken. Vilka jävla idéer, att sätta sig i en stol, hissas upp X antal meter upp i luften för att sedan tryckas ner mot marken. Vad ska det vara bra för? Jag åker den, har åkt den många gånger, och varenda gång undrar jag vad i helvete jag gett mig in på. Det är så jäkla läskigt när man sitter där uppe på toppen och väntar på att man ska tryckas ner mot marken. Ändå kan jag inte låta bli att sätta mig i karusellfan.

När vi sedan gick tillbaka till bilen efter ca. 4,5 timmar på nöjesfältet kände man sig rätt mör. Man har inte riktigt samma energi som när man var yngre. Då, på den tiden det begav sig, spenderade vi alltid en dag på Liseberg, när vi var och semestrade. Vi var där klockan 11 när det öppnade och åkte hem klockan 23 när det stängde. Hur fasen orkade man så länge? Det övergår mitt förstånd. Men kul var det, och fan vad trött man var när dagen var slut. Slocknade som ljus i baksätet på bilen och sov hela vägen tillbaka till moster.

Lite bilder från dagen, kanske?

Entrén till Liseberg


Uppskjutet


Jag i väntan på att åka Uppskjutet


Mamma och Anna i väntan på att åka Kållerado.


Syster och jag innan Kållerado.



I morgon bär det av hemåt igen, och samtidigt som det har varit en väldigt härlig resa ska det bli skönt att komma hem till mina prinsar. Det har varit mycket farande och flängande på senaste, så nu ska jag nog ta och hålla mig hemma ett tag tror jag. Dock har jag ju världens bästaste Veronica som ställer upp och tar hand om katterna när jag är borta, vet inte vad jag skulle göra utan henne!


Kvällens låt; Magnus Weideskog - Gråt inte mer


Fridens liljor

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Veronica A
skriven :

Tack! =)

2 Mia Marton
skriven :

verkar som du haft en bra dag. Ni är så roliga i er familj :) Härliga kommentarer.