Så trött. Så oerhört trött. Men kämpar mig vaken, annars kan jag inte sova i natt. Då är jag officiellt tillbaka till dagjobb, och det känns helt okej. Jag måste bara bli av med den här tröttheten som hotar att ta mitt liv. Nåja, nu kanske jag var lite väl drastisk... Men det känns lite sådär att behöva hålla sig vaken när det är så sömnig atmosfär här hemma också, Imperius ligger ihopkurad bakom gardinen i fönstret och sover, och Crucio har hittat en finfin sovställning han också... Jag har sagt det förr, och säger det igen; jag ska bli katt i mitt nästa liv!
(Och var vänlig och ignorera alla 3 ton katthår i soffan, det är katthörnan det där, och jag skulle kunna rolla ihjäl mig om det var så, men det har jag ingen som helst lust med.)
För övrigt en härlig dag, med vackert väder, synd bara att man inte fått njuta av det mer än att kika på solen genom fönstren. Det är ju som vanligt, jag lyckas alltid få jobba när vädret väl tillåter utomhusvistelse. Story of my life.
Nu tror jag grannen har fest där nere. Som vanligt på eftermiddagarna. Jag vet inte om jag nämt att jag fått en ny granne? Förut bodde en väldigt tystlåten och timid tjej under min lägenhet, nu bor där istället en grabb med, vad jag antar, världens största högtalare. Snart dags att sätta upp en arg lapp i trapphuset... Nejdå, så lågt ska jag inte sjunka, jag planerar istället att tränga mig in genom brelådeinkastet och klippa av lite sladdar...
Fast det fick mig att låta väldigt avig. Jag är inte så avig egentligen, det börjar bara bli lite väl jobbigt, för medan jag försöker lyssna på min egen musik eller kika på TV drunknar mitt ljud i hans bas. Och då ska det tilläggas att jag är halvdöv och därför är van vid ganska hög volym...
Jag plinkade lite på guran förut, försöker lära mig K's choice - My heart. Det går sådär måste jag medge. Jodå, nu kan jag den utantil, eller ja, teoretiskt sett i alla fall, jag måste bara få mina fingrar att samarbeta med mig. Det är inte det lättaste, vill jag påstå. Kanske går att locka dem med något? Och på tal om just gitarren, så måste jag bege mig till musikaffären snart nu, måste köpa en barréklämma och kanske, eventuellt ett gäng nylonsträngar eftersom de börjar på att bli lite småslitna. Då är det bra att ha en reserv eller 2 hemma. Men det är ju så tråkigt att stränga om guran, pillergöra! Och sedan stämmer gitarren om sig hela tiden när den är nysträngad, så för att spela måste man stämma den varenda gång. Oj, vad jobb det är med intsrument. Ändå har jag kommit fram till att jag önskar mig en stålsträngad gitarr, gärna en modell lite bättre and bara bra. Så om någon nu har några tusenlappar som ligger och samlar damm i ett hörn någonstans är det bara att kila till närmaste musikaffär och köpa en sådan gitarr till mig. Jag är inte avig på det viset, inte. En halvakustisk med sladdar och förstärkare till vore inte helt fel inte. Jag kan tycka att jag borde kunna få det som kombinerad julklapp och födelsedagspresent. Sedan alltså, när året börjar närma sig sitt slut.
Så, mamma och pappa, var glada att jag kommit på det redan, så ni kan börja spara nu!
(Pffffff, in my dreams)
Sedan funderar jag lite på när det egentligen kommer trilla in pengar på kontot. Jag menar skatteåterbäringen. Borde inte den komma snart? Va va va va va? Eller är det i Juni?
Avslutar dagens inlägg med ett alster jag lyckades åstadkomma för en liten stund sedan.
Vågar jag hoppas,
Vågar jag tro?
Vågar jag önska,
Låta drömmarna gro?
Mod är att våga
Mod är att tro
Tro på att drömmar
Kan bygga en bro
Kärlek är vinsten
I livets spel
Men hjärtan kan krossas
När allt rätt blir fel
Trasiga hjärtan
Repareras inte med klister
Ensdast tiden kan laga
Det hjärta som brister
Men tid det är
Ett märkligt begrepp
Evigt föränderligt
Som ett sjunkande skepp
När hjärtat har brustit
Kan det dröja ett otal år
Innan hjärtat läker
Får ärr istället för öppna sår
Att älska igen
Är att våga
Kärleken finner dig till slut
Det är bara en tidsfråga
Kvällens låt; Hellogoodbye - Here (In your arms)
Fridens liljor