Jaha. Nu blev det helt plötsligt jävligt svårt, eftersom jag helst inte dansar alls. Och absolut inte dansar om jag är nykter. Så det här är lite svårt. Jag får gå på en låt som jag kan tänka mig att dansa till när jag är full. Eller i alla fall mindre nykter än normalt.
För övrigt kan just det här blogginlägget när som helst gå åt helvete, för jag sitter på en buss som just nu befinner sig någonstans mellan Norrköping och K-town. Men det är sådant man får ta. Living on the edge, liksom.
Dagen började med basgrupp, den här gången drog vi igång ett scenario om neurobiologi. Cellens uppbyggnad och whatnot. Det är lite svårt att skapa problemställningar när man inte riktigt har koll på vilka ord som hör ihop av de vi brainstormade fram. Men det lite handledning gick det hela till slut fint, och vi fick fram både problemställning och inlärningsmål. Så nu finns det att göra över påsken, jag ska bl.a. leta reda på hur en nervcell är uppbyggt. Oj, så intressant.
Efter basgruppen gick vi upp till cellskapet för att slänga i oss lite lunch. Vi hade 2 timmar på oss innan dagens föreläsning i anatomi. Så efter att jag ätit satte jag mig med biomekaniken. Jag trodde att jag var klar med den, men nehej då, för om något kan gå fel för Lina, så går det fel för Lina. Det är en allmän lag, tror jag.
I alla fall så insåg jag att jag ritat en pil i fel riktning på 2 av uppgifterna, så det var bara att göra om och göra rätt. Nu är det dock fixat och färdigt, och än en gång har jag scannat in det hela och fått det skickat till min mejl. Så jag ska bara titta igenom det i helgen, sedan ska jag skicka in det. Och det ska bli så skönt att bli färdig med den uppgiften! Dock ska vi ha en resurs i biomekanik, då vi är flera som tycker att det är lite krångligt, och inte riktigt förstår det här med cos och sin. Så hoppas på att få lite klarhet i det hela vid det tillfället.
Sedan var det i alla fall dags för föreläsning, och efter den hade vi lite kursinformation innan de släppte oss lösa. Då var det till att hoppa upp på cykeln lite snabbt, och sedan ta sig hemåt för att packa färdigt väskan och styra upp det sista där hemma, så man slipper komma hem till ett bombnedslag. 3 gånger fick jag packka om väskan, men med lite vilja och vaslin fick jag till slut ner allt i väskan. Den väger ungefär 17 kg, men det är smällar man får ta. Tar ca. 25 minuter att gå till järnägsstationen hemifrån mig, så tänkte gå en timma innan tåget gick, för att känna att jag hade god tid på mig och för att få tid för pauser om det skulle behövas. Men så kom Carro förbi hos mig för att hämta balkongbordet jag sålt till henne, och hon erbjöd sig att skjutsa mig till stationen, då hon hade bil. Vilken änlig själ hon är! Så jag kom till stationen typ en timma innan tåget gick, men det gjorde ingenting, jag var bara glad över att slippa släpa min tunga väska själv. Jag tror att jag ska lösa det genom att ta min rullväska när jag ska tillbaka till Linköping. Den trodde jag inte att jag skulle behöva, så jag har lämnat den hos Tiina och Staffan. Men eftersom jag nu måste ha med mig ca. 300 böcker varenda gång jag åker någonstans så känns det som att det kan vara en bra idé att ta med den.
Sedan pratade jag bort en stor del av tiden på stationen, då Anna ringde för att erbjuda mig 2 böcker att läsa inför min HEL omtenta. Hade av uppenbarliga skäl inte tillfälle att hämta dem just då, men får tid till det efter påsk. Hon erbjöd sig också att sätta sig ner med mig någon kväll och gå igenom det hela. Snacka om kursare som ställer upp. Fina, fantastiska SG T1 vt11.
Nehej, nu ska jag packa ner datorn i väskan igen och leka lite med min gubben i lådan. (Vilket betyder att jag ska plugga lite anatomi. Det är ett mycket bra hjälpmedel för att lära sig ursprung, fäste och funktion av kroppens muskler.)
Fridens liljor