Small fragments of a life

Gårdagskvällen hos Veronica var väldigt trevlig. Fint umgänge, mycket prat och en del skratt. Om det hade varit lite bättre musik på TV:n hade kvällen varit komplett. Det är ett jävla påhitt det här med Melodifestivalen, för det första känns det som att det är oändligt många deltävlingar. Man hinner ju tröttna på skiten redan innan det har börjat. För det andra är alla låtar snarlika. Det är hjärta och smärta och hit och dit. Eller så innehåller texten knappt mer än 3 ord. Förra året var det manboy i år är det tydligen in the club. Artisterna är som duracellkaniner som hakat upp sig. Det övergår mitt förstånd hur folk kan tycka att det är bra.

Jag vet att jag låter väldigt pessimistisk, jag är inte sådan egentligen, jag lovar. Jag bara ogillar Melodifestivalen. Kvällen var faktiskt riktigt trevlig! Jag tror aldrig jag sett en så liten människa som Emma förut, och hon är fruktansvärt söt!

Idag har jag mest studerat. Fantastiskt rolig helgsysselsättning. Satt i några timmar och letade fakta på google, innan jag fick nog. Då drog jag på mig träningskläderna och for ut till stallsbackar. Där har de hållit på och skövlat skog, för den nya vattenledningen. Jag halkade runt i snön vid sagostigen en stund, sedan tog jag mig ut på den långa gatan de grävt och löpte lite. Hittade en lagom backe att köra lite intervallträning i, så det roade jag mig med en stund, innan jag kände att det var dags att ta sig tillbaka till bilen. Jag längtar efter barmark nu. Slippa halka omkring, slippa slå omkull, slippa gå så jävla försiktigt.

Kvällen spenderades sedan hemma hos mor, som var snäll och bjöd på tacos. Det gillar jag. Gratis är ju dessutom gott, så det var gott i dubbel bemärkelse. Sedan var det dags för veckans höjdpunkt; Bones. Det bästa som sänds på TV just nu. Basta.

Nu är klockan snart 22, vilket betyder att jag ska avrunda här, dra på mig tröttmössan och krypa mellan lakanen. I morgon är det Norrköping som gäller, och tåget lämnar stationen 6:32. Jag har redan köpt biljett, så jag behöver bara ta mig till stationen, skönt så. Det blir en lång dag i morgon dock, för jag slutar inte förrän 16:15. Om jag inte kommer iväg tidigare kommer jag inte att hinna med tåget som går 16:31, vilket innebär en timmes väntan. Som senast jag var där. Vi får väl se. Snällaste Veronica har i alla fall lovat att kila förbi hemma och snacka en stund med mina prinsar, så de inte behöver vara ensamma så länge.


Dagens låt; Barlowgirl - Porcelain heart


Fridens liljor