Kvällen blev betydligt mycket bättre än dagen igår; jag, Anna och John hade filmkväll hemma hos Anna. Vi började med att titta på Gustafsson 3 tr, sedan kollade vi på Horrible Bosses. Det är inte min nya favoritfilm. Jag tyckte den var ganska intetsägande, men vi satt inte och bara glodde på den utan pratade en hel del mellan varven, så kvällen passerade snabbt ändå.
Den här dagen började med 3 lektionstimmar föreläsning. Systemfysiologi. Det är intressant och så, men svårt att förstå. Mycket ämnen hit och dit och hormon och pH och what-not. Som tur var hade jag en termos kaffe med mig, så jag lyckades i alla fall hålla mig vaken. Det var en bedrift tyckte jag.
Efter lunch hade vi 4 lektionstimmar basgruppsträff. Vi diskuterade det gamla scenariot och startade ett nytt. Det nya scenariot var en film som vi tittade på. Den handlade om skidlandslaget, en viss stafett där Sverige ledde hur stort som helst när Jörgen Brink skulle köra sista sträckan. Han gick in i väggen totalt och det slutade istället med att Norge vann. Scenariot fick mig att tänka på mamma. Jag kommer ihåg när det här hände, för mor min tog det hårt. Det var nästan så hon sade upp Jörgens ansikte på en darttavla för att få kasta pilar på honom. Han var inte vatten värd i hennes ögon.
I vilket fall som helst, vi fick ihop två ganska stora frågeställningar, så nu har jag att göra i veckan. Det är skönt att man slipper gå sysslolös...
Ikväll har jag lagat mat. Jag har gjort egna pizzor (8 st) och tacosrullar. Så nu har jag 10 matlådor i frysen, och behöver inte gå hungrig den närmaste veckan. Det är riktigt skönt att laga ordentligt med mat på måndagarna, för då slipper man laga mer mat resten av veckan.
Dock gick det inte så jättebra att laga mat. Mitt kök är ju ganska litet. Så när första plåten pizza var klar fick jag ställa den på golvet nedanför köksfönstret. När jag gjort det gick brandvarnaren igång (jag som inte ens visste att jag hade en), så jag skulle öppna fönstret, i paniken glömde jag bort plåten och lyckades trampa på den. Ajaj i foten. Men fönstret åkte upp och jag fick klättra upp på en pall för att vifta med en bok vid brandvarnaren för att få den att sluta låta. Det hjälpte inte. Så jag fick till slut dra ur batteriet, och då tystnade den äntligen. Måndagsäventyr.
Nu ska jag snart dyka ner i duschen, och sedan sovdags. Jag är trött efter världens längsta dag.
Dagens låt; K's choice - My heart
Fridens liljor
1
Anonym
2
Lina
Haha, endast 8 år ja!
Om ca. 2 veckor kan jag förklara för dig exakt hur han kunde ta så slut. Jag ska bara läsa på om glykolysen, citronsyracykeln och elektrontransportkedjan...
Jag kan tala om att han är förlåten... Det tog bara 8 år! Jag höll faktiskt på honom i Mästarnas mästare, så det så!
(Fast jag fattar fortfarande inte hur han kunde ta så slut, han skulle ju bara ut på ett "träningspass" och skida runt 1 mil. Hur svårt kan de va för en vältränad idrottsman?).