Small fragments of a life

Det är fasen knepigt att titta på TV såhär runt 10 en vardag. Jag fastnade för Sjukhuset på TV8 när den sedvanliga reklampausen tog plats i rutan och en massa dansande hober slog sig in i mitt vardagsrum. Istället för att köra 5 minuter med korta reklamsnuttar spelades 5 minuter TV shop upp. Och allt är så positivt och guld och gröna skogar, oj vad roligt det är att träna och oj vad muskler man får utan att det faktiskt känns som att man tränar. Och det kostar bara typ 3000 kronor. Det är ju som hittat! Ring och beställ nu, greppa telefonen, kom igen då, det är ju så roligt, heja heja, först till telefonen vinner. Jag kräks lite i munnen, och istället för att titta på skiten bläddrar jag runt bland kanalerna, och försöker undvika de mest enerverande programmen men så blir det något funktionsstopp på dosan och jag dör lite inombords när jag inte för mitt liv kan få dosan att bläddra vidare från någon glättig wannabe kändis som mässar om att man ska ringa in och vinna 10.000 kr. Jo, eller hur att jag faller för den! Jag skulle kunna slå det där numret tills fingrarna blöder och jag skulle ändå inte komma fram. Och kom jag mot alla odds fram skulle det vara helt fel ord, för det är det alltid! H _ S T blir inte häst. I alla fall inte om jag gissar på det, då blir det hast. Hade jag däremot gissat på hast, hade det såklart blivit häst. Hänger ni med i vad jag menar? Men ring för fan, du vinner ju 10.000! Sedan att TV 3/4/5 tjänar 100.000 på alla telefonsamtal, som såklart kostar 10/kr stycket, pratar vi inte högt om. Ring då för fan, ring!

Så vrider jag huvudet lite åt höger och där ligger Crucio helt utslagen i soffan. Ingen kan slappna av som en katt, jag ska nog bli det i mitt nästa liv. Leka lite, äta lite, dricka lite, sova lite. Så ska livet vara, kan ju inte bli bättre! Inga måsten, inget jobb, inget ansvarstagande. Härligt.

Själv ska jag snart platta håret och sätta på mig ett ansikte innan det är dags att åka till farmor och farfar för att byta cykelsadel. Jag vet inte om jag informerat om att den jag har nu är trasig? Det betyder i alla fall att när det regnar blir skumgummit inuti sadeln blött, och det tar evigheter innan det torkar. Vilket i sin tur betyder att man blir dyngsur i röven varenda gång man råkar applicera den på sadeljäveln. Aprilväder hjälper liksom inte heller. Jag var förutseende och köpte mig en ny sadel när jag var på Ullared i November. Just det, för nästan 6 månader sedan. Snacka om att ha svårigheter att få skägget ur brevlådan.


En liten bild från i måndags, med guran på ryggen utanför Veronica. :)




Konsten att se ut som en mupp...




Igår kväll kikade jag in på skogsröjets hemsida, och jag säger bara det att om det fanns någon som helst tveksamhet om huruvida det blir röj i skogen i år så är det bortblåst nu, för Crashdiet är bokade. Det här har potential till att bli bästa Skogsröjet ever.


Nej, dags att styra upp det här nu!


Morgonens låt; Crashdiet - Beautiful pain

When I was a little boy I didn't know what's right or wrong
I had to change my way of life but I just couldn't win the fight
I'd let myself float off in time and hide

Another day, another night, I lived of dreams I thought was right
I couldn't stand being treated like I was the only without rights
Stood there screaming out your vice n' cried

The way you loved me is not always what we call love
Waiting now is beautiful pain

In the dirt and in my soil they said they planted seeds of joy
I was unholy born in sin so they fed me words of led within
Then I looked down on myself in shame left with the blame

The way you loved me is not always what we call love
Waiting now is beautiful pain

Mother, father, listen up I know these times were kind of rough
We waited for the leaders hand to guide our live's it's kind of sad
And you just did what you thought was right, n' I cried




Fridens liljor