Nyvaken men ovanligt pigg. Jag börjar komma in i det här med nattarbete igen, det tar fan så mycket längre tid att ställa om från natt till dag än det gör att ställa om från dag till natt. Jag är nöjd. Mycket nöjd till och med.
Jag har kikat runt lite på youtube och insett att det görs mycket skit, rent ut sagt, i musikväg. Nu säger inte jag att jag har världens bästa musiksmak, för jag råkar veta att det finns många (väldigt många) som inte diggar samma musik som jag gör. Men seriöst, det finns en hel del låtar som man helt enkelt önskar aldrig gjorts. Och det finns en hel del artister som man absolut inte kan förstå att någon frivilligt lyssnar på. Ta t.ex. Håkan Hellström. Mannen kan för fan inte sjunga! Det händer när man slår på radion att de spelar någon av hans låtar. Jag känner mig våldtagen. Vill krypa ihop i ett hörn, slå händerna för öronen och långsamt vagga fram och tillbaka. Traumatiserad for life, liksom.
Ändå tycker jag att jag är tolerant med de flesta musikgenrer. När jag själv väljer musik blir det oftast punkrock, alternative eller rock. (Har jag nämnt den gången jag fortfarande bodde hemma och mamma kilade in i mitt rum för att uppgivet fråga "varför kan du inte lyssna på Backstreet Boys, som din syster?") Det, kära mor, kan jag berätta är för att det inte är min kopp kaffe. Visst kan jag tolerera det, och tycka vissa låtar faktiskt är riktigt bra, men får jag välja själv spelar jag hellre Dead By April, Takida, Dashboard Confessional, Colplay, Crossfade, Nickelback, Days Difference, 30 seconds to mars, Staind, Stone Sour, Smile Empty Soul, Sonata Arctica, Skillet, Saosin... Listan kan göras lång. Plötsligt händer det. Jag fastnar för en artist, för rösten och för låttexterna. Men det finns helt enkelt vissa artister/låtar jag inte skulle lyssna på om jag så fick 1 miljon för det. Som Håkan Hellström.
(Nu ska tilläggas att detta är min egen, högst personliga åsikt.)
Jag ska snart gå till farmor och farfar för att hämta deras bil, på något jävla vänster har jag fått i uppgift att skjutsa pappa till Örebro. Jag ska alltså skjutsa honom dit, och sedan åka hem igen. Yay. Det är fanimej otroligt vad man ställer upp. Och snabbt som fan får det gå, för jag måste vara i stan till 18.30, vattengympan börjar 19, och den ska jag vara med på. Det är så viktigt att jag ställde som krav på pappa att han skulle åka hem på lunchen och packa (för man kan ju inte packa väskan dagen innan, det hade ju varit bättre att jag hämtat honom på jobbet och sedan åkt hem med honom så han fick packa.) Någon jävla måtta får det ju vara.
Så om allt går enligt planerna och trafiken flyter på som den ska så bör jag hinna i tid. Sedan får vi se hur det blir med bilen. Är jag i stan i god tid kör jag tillbaka den till farmor och farfar, är jag inte tillbaka i god tid åker jag direkt till Duveholmshallen, sedan lämnar jag tillbaka bilen efter vattengympan och då får jag be farfar om skjuts till jobbet. För just det ja, jobb ska hinnas med i natt också. Det är otroligt så mycket man har att göra hela tiden.
Nu ska jag i alla fall packa väskan, för den tar jag med mig till Örebro, hinner inte åka hem och hämta den emellan. Sedan packar jag ner bästa skivan just nu; Dead By April. And I'm off.
Fridens liljor.
Dagens låt; Red - Start again